2018 > 05

Detta händer i dag. Man dör i kö. Det är fruktansvärt. Köerna växer, och om utvecklingen tillåts fortsätta kommer en halv miljon människor stå i vårdkö vid årsskiftet 2019/2020.
 
Staten, landstingen och regionerna har lagt miljardbelopp på att komma till rätta med problemen. Men mer av samma åtgärder – utökade statliga stöd – kan inte längre vara det recept som ska skrivas ut.
 
Vårdvalsreformerna inom primärvården och specialistvården har gett en bättre tillgänglighet, inte bara tillfälligt utan också över tid. Konkurrens och valfrihet är metoder som, rätt utformade, bidrar till en bättre tillgänglighet. Men det räcker inte.
 
Det är dags att inse fakta: om vi ska kunna få bort väntetider och vårdköer krävs stora reformer avseende organisationen och ledarskapet. 
 
Socialdemokraterna har styrt hälso-och sjukvården i Norrbotten de senaste 84 åren. Att försöka undfly ansvaret genom att prata om Nya Karolinska, som iofs berättigar kritik, är minst sagt ovärdigt. Jag tror att väldigt få patienter som sitter fast vårdköer eller i väntrum på akuten bryr sig särskilt mycket om hur ett visst sjukhus i Stockholm läns landsting upphandlades.
 
I Socialdemokratiskt styrda Region Skåne vet vi nu också att Universitetssjukhuset i Malmö kommer att bli en ännu sämre affär än Nya Karolinska och mycket dyrare per vårdplats.
Enligt kostnadsberäkningarna ser det faktiskt ut att bli 75 procent dyrare än NKS per kvadratmeter och drygt 40 procent dyrare per vårdplats när det står klart runt 2024.
Det kunde man läsa om i Expresssen den 20 maj. Kanske något att fundera på när man sitter med sina stora stenar och kastar i sitt eget lilla glashus.
 
I slutet av 2008 infördes den så kallade kömiljarden inom ramen för en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kömiljarden belönade bland annat landsting som klarade att möta vissa på förhand uppställda målsättningar för maximala väntetider. Detta gav effekt och köerna minskade.
 
2015 avskaffades kömiljarden av den nytillträdda rödgröna regeringen. Kömiljarden ersattes av en tillgänglighets- och samordningsmiljard, utan de prestationsbaserade inslag som funnits tidigare, och från och med 2016 utgår inga statliga medel för att specifikt arbeta ner väntetider och vårdköer. Resultat av det kan vi se nu.
 
Om inget görs nu som kommer utvecklingen på några års sikt att vara ofattbar och svår att ta in. Myndigheten Vårdanalys har nyligen via egna analyser konstaterat att både andelen och antalet patienter som väntar på vård ökar. Om den negativa ”köbalansen” mellan inflödet och utflödet av patienter fortsätter, så kommer omkring 330 000 personer att vänta på besök och omkring 137 000 personer på operation i slutet av 2019. Vårdanalys pekar också på att dessa siffror kan vara i underkant eftersom produktiviteten i dagsläget minskar både vad gäller operationer och besök.
 
Vi kan inte ha en regering och en region som så styvmoderligt hanterar sjukvården och sin personal. Personalen behöver prioriteras och uppskattas och en sådan utveckling vill vi medverka till. Det kan inte vänta.
 
Sjukvården i Norrbotten behöver ett nytt ledarskap. Det är dags för det nu.
 
Linda Frohm, Moderaterna
Förbundsordförande, Moderaterna Norrbotten

Läs hela inlägget »

Socialdemokraterna lovade att alla cancerpatienter skulle få vård inom fyra (4) veckor. Det blev inte riktigt så. Det blev värre. Vårdköerna inom cancerbehandling är bara en utav flera vårdköer som ökat dramatiskt de senaste åren.
 
Enligt den senaste statistiken har Sverige lägst antal disponibla vårdplatser i hela EU, 2.4 per tusen invånare. Ser man till hela OECD är det bara Mexiko och Chile som har färre vårdplatser än Sverige. Genomsnittet är 4.7, mer än dubbelt så många vårdplatser per tusen invånare som Sverige. Norrbotten tillhör dessutom bottenskiktet i Sverige. Vilket säger en hel del om behovet av ett nytt styre.
 
Sverige är ett utav de länder som satsar mest pengar på sjukvården, så det är inte pengarna som tryter. I hela OECD använder länderna i snitt nio procent av bruttonationalprodukten, BNP, till sjukvård. Sverige är ett utav de länder som lägger ner mest pengar på vården, 11 procent av BNP. 
 
Socialdemokraterna vill gärna hålla skrönan, om att det är resursbrist i vården, vid liv, så att det alltid finns en ursäkt för en skattehöjning. Men resurserna som finns i sjukvården idag räcker till, om de används rätt. Det går inte att som nuvarande styre hela tiden höja skatterna och kasta pengar på befintliga och nya problem.

Problemen är mycket mer djupa än så. Det krävs prioriteringar och de prioriteringarna måste ligga på att minska vårdköerna och öka tillgängligheten, förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor för personalen, komma tillrätta med den psykiska ohälsan, öka tillgängligheten till den akuta sjukvården och lyfta den palliativa vården till en acceptabel värdighetsnivå samt starta tillskapandet av ett hospice i Norrbotten.
 
Det är dags för det nu och det krävs organisatoriska reformer som på riktigt gör skillnad.
Det krävs en nationell samordning, för att trycka tillbaka andelen inhyrd personal sk. stafetter och det krävs att man upprioriterar personalen, förbättrar deras arbetsmiljö och ger dem mer makt över sin anställning och möjliga karriärvägar.

Vår politik sätter patienten i centrum. Inte i väntrum.

Sjukvården i Norrbotten ett nytt ledarskap. Det är dags för det nu.
 
Linda Frohm, M

Läs hela inlägget »

Hårt arbetande människor bygger tillsammans ett starkt Sverige. De som varje dag går upp och till jobbet. De som ser till att vi får vård den dag det behövs. De som tar hand om våra barn och våra äldre. De som startar nya företag och anställer nya medarbetare. Alla dessa människor bidrar till vår gemensamma välfärd och trygghet. Ju fler som arbetar, desto mer finns att dela på. Skatteintäkterna blir högre och utgifterna lägre. Mer pengar kan fördelas till välfärdens kärna: skolan, vården och polisen.

Vi måste alltid komma ihåg – särskilt på en dag som första maj – att det är människors arbetsglädje och slit som ligger till grund för Sveriges välfärd. Deras ansträngningar får aldrig slösas bort. Stefan Löfven och hans ministrar, som i dag reser runt ute i landet, behöver påminnas om detta. Deras regering har höjt skatten med över 60 miljarder kronor under sina snart fyra år vid makten. Därmed betalar en barnfamilj med inte alltför höga inkomster uppemot 1000 kronor mer i skatt varje månad, trots höjda barnbidrag. Ändå har regeringen inte lyckats säkerställa att vår välfärd klarar av sina mest grundläggande uppgifter.

Vårdköerna har fördubblats sedan förra valet. Nästan var femte niondeklassare blev inte behörig till gymnasiet förra året. Allt fler känner sig otrygga och i vissa områden styr kriminella gäng. Polisen upplevs som frånvarande.

Slutsatsen är enkel: Löfven har prioriterat bidrag och subventioner framför jobb och välfärd. Det kan vi i Moderaterna inte acceptera.

Vi vill istället uppmuntra till arbete. Ansträngning ska löna sig. Därför sänker vi skatten, särskilt för lägre inkomster. En familj med två arbetande vuxna får över 1000 kronor mer i plånboken varje månad. Och för att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till jobb vill vi införa ett bidragstak.

Samtidigt prioriterar vi välfärdens kärna: Vi satsar nya kömiljarder för att korta väntetiderna i vården, vi tillför de resurser som krävs för att nå målet om 10 000 fler polisanställda år 2024 och vi vill att staten ska ta större ansvar för skolor med svaga resultat.

Moderaterna är partiet för de som jobbar, vill jobba och har jobbat. På första maj – och alla andra dagar.

Elisabeth Svantesson, Ekonomisk-politisk talesperson, (M)
Krister Hammarbergh, Riksdagsledamot, Norrbottens län (M)

Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste nyheter