2018

Det behövs snusförnuft inom tobakspolitiken. Därför säger vi ja till effektiva åtgärder för att minska rökning, men nej till förbud och klåfingriga regler för snuset. Tobaksrökning är en av de absolut främsta förebyggbara riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död. Rökning ökar risken för en lång rad sjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2 diabetes samt inte minst KOL och lungcancer. Dessa och andra negativa hälsoeffekter av tobaksrökning är välbelagda och leder i Sverige till årligen 10 000 dödsfall samt att omkring 100 000 personer insjuknar i rökrelaterade sjukdomar.
 
För att minska rökningen och dess mycket allvarliga konsekvenser vill vi moderater ta flera steg framåt. Bland annat vill vi se fler rökfria miljöer, särskilt för barn och unga, samt säkerställa bättre kontroll och tillsyn av handeln och vi värnar snuset som inte alls har samma negativa hälsoeffekter som röktobak.

När riksdagen nu fattade beslut om S-MP-regeringens förslag till ny tobakslag sa vi därför bland annat ja till att införa rökförbud på lekplatser, idrottsplatser liksom på busshållplatser och tågperronger. Vi sa också ja till att införa tillståndsplikt för tobakshandlare vilket är en lagskärpning som vi moderater länge efterfrågat. Vi reserverade oss dock mot beslutet att införa rökförbud även på uteserveringar. Redan idag har många restaurangägare frivilligt infört rökförbud men att tvinga fram rökförbud på uteserveringar menar vi är ett oproportionerligt stort ingrepp. Det vi dock är allra mest kritiska till i regeringens tobakspolitik är attackerna mot snuset.
 
Att röka är livsfarligt vilket motiverar en mycket stram lagstiftning. Att snusa är det knappast inte. Tvärtom pekar våra svenska erfarenheter på att snuset bidragit till att minska de tobaksrelaterade
skadorna. Många svenskar har fimpat och istället valt det betydligt mindre skadliga snuset. Idag har Sverige EU:s lägsta tobaksrelaterade dödlighet.
 
Mot denna bakgrund är vi skarpt kritiska till att S och MP med stöd av V vill detaljreglera snuset och till och med lagstifta om hur många prillor en snusdosa ska innehålla. En seriös tobakspolitik måste beakta olika produkters just olika skadeverkningar och utforma lagstiftningen därefter. Det gör varken S, MP eller V. Snusförnuftet har dock vunnit i riksdagen. Med Moderaterna i spetsen har en riksdagsmajoritet bland annat stoppat förslaget om att förbjuda självbetjäning av snus. Snusare ska även fortsättningsvis själva kunna plocka och välja sin snusdosa. Därmed slipper också handlare höga kostnader för att bygga om sina butiker. Det ska också fortsatt vara möjligt att köpa snus över nätet. En möjlighet som regeringen i praktiken ville slå undan benen för genom att förbjuda näthandlarna från att visa bilder på sina produkter.

Mattias Karlsson (M)
Riksdagsledamot, Norrbottens län (M)
 
Johan Hultberg (M)
Ledamot av riksdagens socialutskott

Läs hela inlägget »

Enligt den gymnasieamnesti som Socialdemokraterna och ytterligare några partier röstade igenom, så frångår lagen principen om att man måste kunna styrka sin identitet för att få uppehållstillstånd via studier.

Utöver detta avkrävs en vandelsprövning. Problemet är att man inte kan göra en vandelsprövning på någon som har en oklar identitet.    

Migrationsdomstolen i Malmö riktar nu stark kritik mot den nya gymnasielagen och menar att den brister i delen om hur en asylsökande ska bekräfta sin identitet och de meddelar nu att man inte tänker tillämpa den nya ”gymnasieamnestilagen”.

Det här är verkligen ett underkännande av lagen som bara har gällt i sex dagar innan domstolen konstaterade att den inte kan tillämpas. Slutsatsen är ju att den måste rivas upp.  Det är ett underkännande av svensk rättssäkerhet.

Mattias Karlsson(M)

Läs hela inlägget »

Just nu har Sverige den lägsta polistätheten på tio år. Samtidigt upplever vi stora problem med utländska stöldligor runt om i landet. Andelen tillgreppsbrott som begås av utländska stöldligor har eskalerat under senare år och dessa ligor bedöms ligga bakom drygt hälften av alla bostadsinbrott i landet. Så kan det inte fortsätta. Sverige och Norrbotten ska inte stå öppet för den här typen av brottslighet. 
Den fria rörligheten inom EU är i grunden bra. Men den för också med sig problem i form av gränsöverskridande brottslighet. Det här försvårar polisens arbete och inte sällan drabbas människor i deras vardag. Ofta i form av inbrott eller stölder som begås av utländska ligor.
Det handlar om en brottslighet med hög organisationsgrad där ligorna har utvecklat en väl uppbyggd logistik och förmåga för hantering av stöldgods. Det som stulits förs snabbt ut ur landet och rättssystemet har svårt att komma åt problemet. 
Samtidigt är straffen alldeles för låga i de fall någon lagförs och döms för ett inbrott. Kombinationen av låga straff och få poliser gör Sverige oerhört attraktivt för utländska stöldligor.  
Det vill Moderaterna ändra på. Vi inser att situationen kräver en rad nya åtgärder.
Därför vill vi skärpa straffen för inbrott och avskaffa dagens form av mängdrabatt. Detta kommer i praktiken att leda till mer än dubbelt så långa fängelsestraff för den som döms för att ha begått flera inbrott.
Men vi vill också att utländska medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas i fler fall än i dag. Brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning även om återfallsrisk inte föreligger. Det skulle bland annat träffa den som, enligt dagens regler, döms för grov stöld.
Våra straffskärpningar ska även kombineras med fler poliser samt ökade resurser och befogenheter till Tullverket. Tulltjänstemännen bör omedelbart ges befogenhet att stoppa och genomsöka fordon som påträffats med misstänkt stöldgods.
Staten har ett grundläggande ansvar att värna medborgarnas trygghet och säkerhet. Det ska gälla i hela Sverige och för alla typer av brott. Även så kallade vardagsbrott. En moderatledd regering kommer att värna det ansvaret. Vi är beredda att vidta konkreta åtgärder för att Sverige inte ska uppfattas som attraktivt för utländska stöldligor.

Tomas Tobé (M), Rättspolitisk talesperson 
Linda Frohm  (M), Länsförbundsordförande Norrbotten

Läs hela inlägget »

Detta händer i dag. Man dör i kö. Det är fruktansvärt. Köerna växer, och om utvecklingen tillåts fortsätta kommer en halv miljon människor stå i vårdkö vid årsskiftet 2019/2020.
 
Staten, landstingen och regionerna har lagt miljardbelopp på att komma till rätta med problemen. Men mer av samma åtgärder – utökade statliga stöd – kan inte längre vara det recept som ska skrivas ut.
 
Vårdvalsreformerna inom primärvården och specialistvården har gett en bättre tillgänglighet, inte bara tillfälligt utan också över tid. Konkurrens och valfrihet är metoder som, rätt utformade, bidrar till en bättre tillgänglighet. Men det räcker inte.
 
Det är dags att inse fakta: om vi ska kunna få bort väntetider och vårdköer krävs stora reformer avseende organisationen och ledarskapet. 
 
Socialdemokraterna har styrt hälso-och sjukvården i Norrbotten de senaste 84 åren. Att försöka undfly ansvaret genom att prata om Nya Karolinska, som iofs berättigar kritik, är minst sagt ovärdigt. Jag tror att väldigt få patienter som sitter fast vårdköer eller i väntrum på akuten bryr sig särskilt mycket om hur ett visst sjukhus i Stockholm läns landsting upphandlades.
 
I Socialdemokratiskt styrda Region Skåne vet vi nu också att Universitetssjukhuset i Malmö kommer att bli en ännu sämre affär än Nya Karolinska och mycket dyrare per vårdplats.
Enligt kostnadsberäkningarna ser det faktiskt ut att bli 75 procent dyrare än NKS per kvadratmeter och drygt 40 procent dyrare per vårdplats när det står klart runt 2024.
Det kunde man läsa om i Expresssen den 20 maj. Kanske något att fundera på när man sitter med sina stora stenar och kastar i sitt eget lilla glashus.
 
I slutet av 2008 infördes den så kallade kömiljarden inom ramen för en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kömiljarden belönade bland annat landsting som klarade att möta vissa på förhand uppställda målsättningar för maximala väntetider. Detta gav effekt och köerna minskade.
 
2015 avskaffades kömiljarden av den nytillträdda rödgröna regeringen. Kömiljarden ersattes av en tillgänglighets- och samordningsmiljard, utan de prestationsbaserade inslag som funnits tidigare, och från och med 2016 utgår inga statliga medel för att specifikt arbeta ner väntetider och vårdköer. Resultat av det kan vi se nu.
 
Om inget görs nu som kommer utvecklingen på några års sikt att vara ofattbar och svår att ta in. Myndigheten Vårdanalys har nyligen via egna analyser konstaterat att både andelen och antalet patienter som väntar på vård ökar. Om den negativa ”köbalansen” mellan inflödet och utflödet av patienter fortsätter, så kommer omkring 330 000 personer att vänta på besök och omkring 137 000 personer på operation i slutet av 2019. Vårdanalys pekar också på att dessa siffror kan vara i underkant eftersom produktiviteten i dagsläget minskar både vad gäller operationer och besök.
 
Vi kan inte ha en regering och en region som så styvmoderligt hanterar sjukvården och sin personal. Personalen behöver prioriteras och uppskattas och en sådan utveckling vill vi medverka till. Det kan inte vänta.
 
Sjukvården i Norrbotten behöver ett nytt ledarskap. Det är dags för det nu.
 
Linda Frohm, Moderaterna
Förbundsordförande, Moderaterna Norrbotten

Läs hela inlägget »

Socialdemokraterna lovade att alla cancerpatienter skulle få vård inom fyra (4) veckor. Det blev inte riktigt så. Det blev värre. Vårdköerna inom cancerbehandling är bara en utav flera vårdköer som ökat dramatiskt de senaste åren.
 
Enligt den senaste statistiken har Sverige lägst antal disponibla vårdplatser i hela EU, 2.4 per tusen invånare. Ser man till hela OECD är det bara Mexiko och Chile som har färre vårdplatser än Sverige. Genomsnittet är 4.7, mer än dubbelt så många vårdplatser per tusen invånare som Sverige. Norrbotten tillhör dessutom bottenskiktet i Sverige. Vilket säger en hel del om behovet av ett nytt styre.
 
Sverige är ett utav de länder som satsar mest pengar på sjukvården, så det är inte pengarna som tryter. I hela OECD använder länderna i snitt nio procent av bruttonationalprodukten, BNP, till sjukvård. Sverige är ett utav de länder som lägger ner mest pengar på vården, 11 procent av BNP. 
 
Socialdemokraterna vill gärna hålla skrönan, om att det är resursbrist i vården, vid liv, så att det alltid finns en ursäkt för en skattehöjning. Men resurserna som finns i sjukvården idag räcker till, om de används rätt. Det går inte att som nuvarande styre hela tiden höja skatterna och kasta pengar på befintliga och nya problem.

Problemen är mycket mer djupa än så. Det krävs prioriteringar och de prioriteringarna måste ligga på att minska vårdköerna och öka tillgängligheten, förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor för personalen, komma tillrätta med den psykiska ohälsan, öka tillgängligheten till den akuta sjukvården och lyfta den palliativa vården till en acceptabel värdighetsnivå samt starta tillskapandet av ett hospice i Norrbotten.
 
Det är dags för det nu och det krävs organisatoriska reformer som på riktigt gör skillnad.
Det krävs en nationell samordning, för att trycka tillbaka andelen inhyrd personal sk. stafetter och det krävs att man upprioriterar personalen, förbättrar deras arbetsmiljö och ger dem mer makt över sin anställning och möjliga karriärvägar.

Vår politik sätter patienten i centrum. Inte i väntrum.

Sjukvården i Norrbotten ett nytt ledarskap. Det är dags för det nu.
 
Linda Frohm, M

Läs hela inlägget »

Hårt arbetande människor bygger tillsammans ett starkt Sverige. De som varje dag går upp och till jobbet. De som ser till att vi får vård den dag det behövs. De som tar hand om våra barn och våra äldre. De som startar nya företag och anställer nya medarbetare. Alla dessa människor bidrar till vår gemensamma välfärd och trygghet. Ju fler som arbetar, desto mer finns att dela på. Skatteintäkterna blir högre och utgifterna lägre. Mer pengar kan fördelas till välfärdens kärna: skolan, vården och polisen.

Vi måste alltid komma ihåg – särskilt på en dag som första maj – att det är människors arbetsglädje och slit som ligger till grund för Sveriges välfärd. Deras ansträngningar får aldrig slösas bort. Stefan Löfven och hans ministrar, som i dag reser runt ute i landet, behöver påminnas om detta. Deras regering har höjt skatten med över 60 miljarder kronor under sina snart fyra år vid makten. Därmed betalar en barnfamilj med inte alltför höga inkomster uppemot 1000 kronor mer i skatt varje månad, trots höjda barnbidrag. Ändå har regeringen inte lyckats säkerställa att vår välfärd klarar av sina mest grundläggande uppgifter.

Vårdköerna har fördubblats sedan förra valet. Nästan var femte niondeklassare blev inte behörig till gymnasiet förra året. Allt fler känner sig otrygga och i vissa områden styr kriminella gäng. Polisen upplevs som frånvarande.

Slutsatsen är enkel: Löfven har prioriterat bidrag och subventioner framför jobb och välfärd. Det kan vi i Moderaterna inte acceptera.

Vi vill istället uppmuntra till arbete. Ansträngning ska löna sig. Därför sänker vi skatten, särskilt för lägre inkomster. En familj med två arbetande vuxna får över 1000 kronor mer i plånboken varje månad. Och för att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till jobb vill vi införa ett bidragstak.

Samtidigt prioriterar vi välfärdens kärna: Vi satsar nya kömiljarder för att korta väntetiderna i vården, vi tillför de resurser som krävs för att nå målet om 10 000 fler polisanställda år 2024 och vi vill att staten ska ta större ansvar för skolor med svaga resultat.

Moderaterna är partiet för de som jobbar, vill jobba och har jobbat. På första maj – och alla andra dagar.

Elisabeth Svantesson, Ekonomisk-politisk talesperson, (M)
Krister Hammarbergh, Riksdagsledamot, Norrbottens län (M)

Läs hela inlägget »

Regeringen har höjt skatterna med 60 miljarder kronor/år.
Socialdemokraterna lovade att korta vårdköerna. Istället har vårdköerna mer än fördubblats. Över 80 000 människor befinner sig i olika vårdköer. Över 10 000 cancerpatienter har tvingats vänta längre än längsta tillåtna kötid. Socialdemokraterna lovade att satsa på lag och ordning. Istället är polistätheten den lägsta på tio år, förorter i våra stora städer brinner, blåljuspersonal känner sig hotade och skjutningarna ökar. 
Socialdemokraterna lovade dessutom i vanlig ordning att bygga Norrbottniabanan, nu pratar man istället om snabbtåg i södra Sverige. Vi förstår raseriet i Västerbotten, men inte tystnaden i Norrbotten.

 
Skattehöjningarna har riktats mot jobb och företagande, bilen, drivmedlet och flyget. Nu vill man även införa en kilometerskatt som också kommer att slå mot Norrbottens förutsättningar att hantera avstånd. Men håll i er nu! Man har öronmärkt 750 miljoner för 2019 respektive 2020 för att finansiera den ”sammanhållna landsbygdspolitiken”, i hela Sverige, 750 miljoner!
Man kallar detta för en satsning. Det är det här som är socialdemokratisk fördelningspolitik på riktigt. Man tar betalt för en Porsche, men levererar en rostig Datsun från 1980-talet, som tutar när man bromsar. Vid kalaset efteråt tar man hela tårtan och ger sedan tillbaka marsipanrosen för resten att dela på. Lika lite är detta en satsning. Möjligtvis om man är snäll, så skulle man kunna kalla det en mindre kompensation... De norrbottniska riksdagsledamöterna tiger och samtycker. Deras ansvar är förstås mycket stort i detta.

För att vända utvecklingen krävs i stället riktiga reformer som stärker den lokala och regionala ekonomin. På samma sätt behöver beskattningen av jobb och företagande sänkas för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Tydliglighet i regelverk, mindre admnistrativt krångel och hjälp och stöd vid investeringar, som t.ex. statlig lånegaranti för småföretag. Detta är exempelvis viktigt för företag som behöver investera i byggnader i glesbygd.
 
Vi moderater har under en längre tid påpekat hur styvmoderligt Socialdemokraterna prioriterar Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Bortskämda av det stöd som partiet har här, så har den här landsändan sedan länge fallit i glömska. Nu skall det endast fungera när storstadsborna kommer på besök. Därför var det uppfriskande att konstatera att ett par socialdemokratiska kommunalråd i bl.a. Västerbotten ser detta och riktar kritik mot landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).
 
Lika glädjande över kritiken som kommer från Västerbotten är besvikelsen över den totala tystnaden från Norrbotten. Dels från kommunerna, men även från de socialdemokratiska riksdagsledamöterna. Endast Niklas Nordström i Luleå har yttrat sig om flygskatten. Det får man i sammanhanget säga, hedrar honom.

Det man kallar för fördelningspolitik är i praktiken en omskrivning av centralisering.
Möjligheterna att utvecklas av egen kraft blir inte lättare av att man får betala sina egna satsningar flera gånger om.
 
Den socialdemokratiska regeringen höjer skatter och försvårar näringslivets och de små företagens möjligheter att hantera det faktum att den här landsändan består mest utav långa avstånd.
 
Sverige behöver en ny Alliansregering som leds av Moderaterna.
 
Mattias Karlsson, M
Stefan Sydberg, M
Karin Forsman, M

Läs hela inlägget »

Regeringens allra största svek under mandatperioden är de ökande vårdköerna.
Trots högkonjunktur och 60 miljarder kronor i skattehöjningar har vårdköerna fördubblats och inte ens hälften av cancerpatienterna får vård i tid.
Dessutom har otryggheten ökat och integrationsproblemen har vuxit under den här mandatperioden.


Vårdkrisen i Sverige beror till stor del på att sjuksköterskorna inte vill jobba under de arbetsvillkor som ges. Att hälla pengar på ett problem utan att ha en plan för hur de ska användas hjälper inget. Ändå är det så regeringen gör.

Regeringen har misslyckats kapitalt med det man så gärna vill ska vara Socialdemokraternas paradgren; välfärden. 

Regeringens prioriteringar har under mandatperioden varit otillräckliga för att komma till rätta med problemen. Detta gäller särskilt den grundläggande uppgiften att se till att den som behöver vård kan få det i tid. 

Socialdemokraterna lovade inför förra valet att korta vårdköerna i allmänhet och väntetiderna till cancervården i synnerhet. Facit är inte särskilt smickrande information.
Vårdköerna har fördubblats och knappt hälften av cancerpatienterna får vård i tid.

Moderaterna gör tydliga prioriteringar för att korta vårdköerna och stärka vården:

Vi kommer att avsätta en halv miljard om året för att ta fram en uppdaterad nationell strategi som förbättrar cancervården och som omfattar det förebyggande arbetet, forskning och utveckling samt kompetensförsörjning.
Vi kommer att stärka förlossningsvården med 1,4 miljarder kronor i vår kommande vårmotion – alla blivande föräldrar ska känna sig trygga i den kanske allra viktigaste stunden i livet.
Barn som mår psykiskt dåligt ska inte behöva vänta i månader på att komma i kontakt med psykiatrin. Vi tänker halvera väntetiderna i vården för barn och unga med psykisk ohälsa.
Under Alliansregeringen ökade resurserna till välfärden med 100 miljarder kronor och vi genomförde viktiga satsningar på att korta vårdköerna. Det fungerade. Vi vill återinföra kömiljarden i utvecklad och tredubblat format och kapa vårdköerna.

När regeringen i dag presenterar vårbudgeten så är känslan densamma som under hela mandatperioden. Regeringen har inte klarat av att fatta de tuffa beslut som krävts. Man har prioriterat bidrag och subventioner mycket högre än sjukvården.
Det är underkänt betyg.

Sverige behöver en ny Alliansregering som leds av Moderaterna.

Linda Frohm
Förbundsordförande
Moderaterna Norrbotten

Läs hela inlägget »

Jakten är en mycket viktig fritidssysselsättning i Norrbotten. Jakten är inte bara en fritidssysselsättning utan också vård utav naturen och viltet. Jägarna utgör inget hot mot vare sig vilt eller natur. Var tionde norrbottning över 18 år jagar.
För många är jakten också en viktig faktor i beslutet att bo kvar här eller flytta härifrån.


Moderaterna i Norrbotten värnar om jakten och jägarna. Vi noterar att det finns starka krafter i dagens regering som hotar äganderätten, jakten med löshund och överhuvudtaget jaktens framtida utformning med klåfingrighet och detaljstyrning.
 
Vargen och de övriga stora rovdjuren skall förvaltas på ett sätt där jakten är en naturlig del i förvaltningen och besluten kring detta skall fattas så nära dem som berörs som möjligt.
 
Kustfisket i Norrbotten är allvarligt hotat. Möjlighet till säljakt måste utökas kraftigt.
Yrkesfiskarna som verkar efter kusten i Bottenviken är förmodligen den sista generationen, då sälens enorma fortplantning gör verksamheten nästintill omöjlig. Skyddsjakt räcker inte.
Där regeringen vill förbjuda fritidsfiske efter lax med kommersiella redskap, vill moderaterna fortsätta utveckla ett miljömässigt hållbart fiske. Någon reglering av husbehovsfisket av lax och sik med därtill krav på rapportering är enligt vår uppfattning inte nödvändigt.
 
Våra förslag:

  • Beslut om rovdjursförvaltningen ska fattas så nära dem som berörs som möjligt.
  • Inga försämringar för laglydiga jägare, sportskyttar och vapensamlare.
  • Förkorta handläggningstiden för vapenärenden.
  • Se över det samlade regelverket för vapen i syfte att skapa ett regelverk som inte försvårar för jägare och sportskyttar i onödan.
  • Beslut om vargförvaltningen ska fattas så nära dem som berörs som möjligt.
  • Småviltsjaktens utformning och ortsbornas möjlighet till älgjakt är viktig.
  • Viktigt att bevaka löshundsjaktens överlevnad.
  • Dubbelregistreringen måste bort.
  • Viktigt att försvara äganderätten.
  • Möjlighet till säljakt måste utökas kraftigt.

Mattias Karlsson (M)
Läs hela inlägget »














Med dimridåer, förflyttat fokus och rykande valfläsk försöker regeringen dölja sitt eget vårdmisslyckande i Sverige och i synnerhet Norrbotten. Att komma dragandes med svävande ambulans- och helikopterpengar utan precisering är lite typisk socialdemokratisk politik. Man lovar att bygga en bro, trots att det saknas en älv att bygga den över.
 
Att som statsminister besöka Norrbotten och inte nämna de köer som han och hans partikollegor skapat här känns mycket märkligt, men ändå på något sätt logiskt. Har man fördubblat vårdköerna på tre år, så är det egentligen kanske inte så märkligt att man vill prata om något annat.
 
Det har också blivit tydligt den senaste tiden hur viktigt det är att bygga ut vårdvalet i Norrbotten. Listningarna av patienter hos de alternativa vårdgivarna ökar hela tiden och nöjdheten är mycket hög. De hälsocentralerna lever i precis samma verklighet och under exakt samma ekonomiska förutsättningar som Region Norrbottens egna. Trots detta levererar de en bättre och tillgängligare vård och är dessutom både en attraktivare arbetsgivare och vårdgivare. Detta lyckas man med, till skillnad från en stor del utav de offentliga hälsocentralerna, och håll i hatten nu, utan att gå med stora ekonomiska underskott.
 
En mångfald av vårdgivare, såväl offentliga som alternativa är bra. Det ökar trycket på samtliga att vara både en attraktiv arbetsgivare och vårdgivare. Det finns dock bevisligen mycket kvar att göra i ledning och styrning av närsjukvården i Region Norrbotten, när man uttalar sig i termer av att man jobbar mycket hårt och gör allt man kan för att komma till rätta med problemen, men ändå redovisar ökande underskott varje år.
 
Ett tips till regionledningen, i all välmening, kan ju vara att ta av sig ideologimössorna och besöka de som lyckas och försöka lära sig.
 
Regionledningen har istället valt en helt annan väg. Man skall svälta ut de som är bra och som varje dag ökar listningen av nya patienter och bidrar till att hålla upp tillgängligheten i länet.
 
När Region Norrbotten täcker underskott för sina egna hälsocentraler får de privata alternativen i samma kommun ekonomisk kompensation. Det är ingen ultimat lösning, men i alla fall renhårigt. Det bästa hade givetvis varit att Region Norrbottens egna hälsocentraler inte gjorde underskott, men att ta bort konkurrensneutraliteten och göra det ännu svårare att vara en alternativ vårdgivare i Norrbotten är under all kritik och ett totalt verklighetsfrånvänt beteende.
 
Tröstpris eller löften om allmosor löser inte vårdkrisen i Norrbotten. Nu behövs en viljeinriktning som är fylld av nya idéer och hoppfullhet, som sätter patientens väl och säkerhet och personalens arbetssituation i fokus.
 
Sjukvården i Norrbotten behöver ett nytt ledarskap. Det är dags gör det nu.
 
Linda Frohm
Moderat förbundsordförande Norrbotten
 
Mattias Karlsson
Moderat regionråd i opposition

Läs hela inlägget »

Nyligen uppmärksammades boken, ”Du är inte ensam”, som pekar på hur den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna ökar. I ett land där ekonomin går på högvarv och där vården håller en hög kvalitet, är det helt enkelt oacceptabelt att unga och deras familjer möts av långa väntetider för att få ta del av den.

Tyvärr har vårdköerna fördubblats under denna regering och att man kan få vänta i månader för att komma i kontakt med psykiatrin. I nuläget är det framför allt personer som mår så pass dåligt att de är självmordsbenägna/suicidala som kan prioriteras och erbjudas behandling och hjälp. Övriga personer får stå på vänt, och eftersom nya personer med psykisk ohälsa tillkommer varje vecka, så växer köerna. Detta drabbar länets befolkning, då personer med psykisk ohälsa riskerar att få vänta så länge att deras besvär förvärras och i värsta fall leder till självmord.

Omkring 10 procent av flickor, pojkar och unga män har någon form av psykisk ohälsa, enligt Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister 2016. Motsvarande siffra för unga kvinnor är 15 procent. Såväl Socialstyrelsen och Barnens rätt i samhället (Bris) slår larm om att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. 39 procent av BRIS samtal berör numera psykisk ohälsa, ångest, uppgivenhet, oro, ensamhet, självdestruktivitet och självmordstankar. Den här utvecklingen behöver brytas – i tid. Det krävs aktiva och kraftfulla insatser nu.

Regeringen pratar gärna vitt och brett om välfärden, men tillåter samtidigt vårdköerna att växa i brinnande högkonjunktur. Svensk sjukvård, som håller mycket hög kvalitet, behöver vara tillgänglig för dem som behöver den allra mest.

I Moderaterna gör vi tydliga prioriteringar för att stärka vården. Vi satsar kraftigt för att halvera köerna till sjukvården och psykiatrin och vi gör även en stor satsning för att stärka primärvården. Medel avsätts dessutom till förebyggande insatser inom psykisk ohälsa. I vårt Norrbotten ska unga som mår dåligt snabbt få hjälp så att de kan komma vidare i livet.

Våra satsningar på sjukvården och på psykisk ohälsa möjliggörs av att vi, till skillnad från nuvarande styre vågar säga att man måste prioritera med skattepengarna. Att välja något är samtidigt att välja bort något annat. Sjukvården är det som skall prioriteras. Det är också det som efterfrågas av norrbottningarna.

Den frustration och vanmakt som finns hos de föräldrar som tvingas se sina barn må psykiskt dåligt dag in och dag ut, utan att möjlighet för diagnos eller hjälp ges, är svår att föreställa sig.

Kärnan i Moderaternas politik är att de som kan jobba också skall vara med och bidra till det gemensamma. Då kan vi vara ett starkt land och län som kan ta hand om och skydda det vi håller kärt. Inget kan vara viktigare än att våra barn och unga får hjälp och stöd att må bra och kliva in i vuxenlivet med hälsan i behåll.

Sjukvården i Norrbotten behöver ett nytt ledarskap. Det är dags för det nu.

Mattias Karlsson, Moderaterna, oppositionsråd Region Norrbotten
Linda Frohm, Moderaterna, Förbundsordförande Norrbotten

Läs hela inlägget »

Vi moderater är bestörta över det faktum att regionens styre inte begriper att man på detta sätt ytterligare försämrar tillgängligheten i hela länet.

Den som efter klockan 17:00 möts av att ett av barnen fått fyrtio graders feber kommer att få höra av sig och ställa in sig på att åka till ”akuten i Sunderbyn”. Åldringen som snubblar på väg till kvällsnyheterna och får smärta, tvingas vänta till morgonen efter eller inställa sig på ”akuten i Sunderbyn”.

Det är relativt vanliga akutärenden som kanske inte behöver belasta en redan tufft ansträngd akut. Nu är det alltså ett faktum.

Region Norrbotten brottas med Sveriges sämsta tillgänglighet och längre och längre köer. Vad gör då ledningen? Jo, något totalt obegripligt som ytterligare kommer att försämra detta.
Det är faktiskt helt obegripligt och mycket nonchalant mot personalen på akuten som redan går på knäna.

Förslaget att stänga Jourcentralen i Luleå följer samma mönster som andra ogenomtänkta åtgärder som följer i spåren av dagens styre. I detta är det alltså ingen överraskning att man nu gör som man nu gör.

Skall man tolka förslaget om att stänga Jourcentralen i Luleå på kvällstid som ett sätt att minska kostnader, så borde det finnas betydligt effektivare besparingar att göra. Särskilt om man är medveten om de riktigt tuffa konsekvenser för patienterna och personalen dom detta innebär.

En sån här omställning som får märkbara konsekvenser för tillgängligheten i hela länet och för patienter och personal i Region Norrbottens upptagningsområde kan knappast beskrivas som särskilt lyckad.

Dåliga beslut kan alla ta. Men då måste det finnas en styrka att kunna omvärdera. Att inte se det alla andra ser och fortsatt stå fast vid ett dåligt beslut blir självklart ännu värre. Detta beslut borde aldrig ha tagits. Nu måste det istället rivas upp.

Sjukvården i Norrbotten behöver ett nytt ledarskap. Det är dags för det nu.

Linda Frohm, M
Mattias Karlsson, M

Läs hela inlägget »

När en människa dör är hon ensam. Inte nödvändigtvis socialt, men ofta existentiellt. Hon känner sig tom och saknar ofta stöd från anhöriga och personal på sjukhuset, i boendet eller i hemmet. Hjälporganisationer och frivilliga, bland annat Röda Korset, Svenska Kyrkan och SPRF gör besök hos ensamma, vilket är enormt viktigt och uppskattat. Men vi kan och bör inte förlita oss på extern hjälp för att garantera de döende värdighet i livets slutskede.

Ensamhet har blivit en folksjukdom. Nästan var sjätte person i Sverige avlider ensam inom sjukvårdens väggar enligt statistik från Palliativregistret. I Norrbotten är det var femte. Varje person som dör ensam är en person för mycket. Både regioner och kommuner behöver bli bättre på att ge dessa människor den omsorg som de har rätt till.

Det krävs inte mycket för att göra skillnad. Att se till att anhöriga har tid och möjlighet att ta sig dit är en hörnsten. Genom att kontakta dem i rimlig tid kan vi ge dem en chans att ta ledigt från jobbet, boka tåg- eller flygbiljett för att ta sig från annan ort eller boka om semestern. Det finns dessutom möjlighet att sjukskriva anhöriga för att vara nära en döende familjemedlem. Patienterna förtjänar att ha sina nära och kära med sig den sista tiden.

Som arbetsgivare har man också ett ansvar för situationen. Personalen behöver kunna ta sig tid för omvårdnad, vilket kräver en rimlig arbetsbelastning och god bemanning. Som det ser ut nu har vi en mycket hög arbetsbelastning på våra sjuksköterskor och undersköterskor - två omvårdande yrkesgrupper. Det ger dåliga förutsättningar för god omsorg och det krävs insatser för att lösa problemet.

Genom att etablera ett hospice i Norrbotten skulle vi kunna ge de allra sjukaste det bästa avskedet de kan få. Det är en dyrare satsning men någonting som leder till bättre omvårdnad och i förlängningen lägre kostnader, då sjukhusens dyra sängar avlastas.

För att bara genom att sitta bredvid och hålla hand, tala lugnande eller spela musik minskar man ångesten för dessa människor. Om än inte helt, så är det mer än tillräckligt för att vara värt satsningen. Det handlar om god medicinsk vård, men kanske framför allt om god omvårdnad.

Norrbottens sjuka förtjänar mer. En nollvision mot ensamhet i livets slutskede behövs.

Henrik Wikström (M)
regionkandidat, fullmäktigeledamot Boden

Läs hela inlägget »

Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven (S) en miljardsatsning på ”det gröna guldet” för fler jobb inom skogsindustrin och för att nå miljömålen. Ett löfte som rimmar illa med att man nu vid makten nekar ersättning till dem som i generationer förädlat och förvaltat detta gröna guld.
Staten ersätter oftast markägare som inte kan bruka sina ägor på grund av beslut om naturskydd av olika slag. Däremot är ersättningsfrågan ofta osäker och för ägaren inte alltid i paritet med vad intrånget innebär.
Det här handlar om principer för ägandet, men också om försörjning och stora investeringar som ägarna inte längre kan få avkastning på.
En del av staten, Skogsstyrelsen, pekar ut skogsområden som värdefulla för naturvården. En annan del, Kammarkollegiet, hävdar att den utpekade skogen förlorat sitt ekonomiska värde just därför att den utpekats som skyddsvärd och att virket från den därmed inte går att sälja. Samma myndighet säger att skogsbruk inte är pågående markanvändning i det fjällnära området eftersom avverkningarna där är tillståndspliktiga.
Detta skapar stor osäkerhet bland markägarna, när man inte vet vad man får göra med sin mark och inte vet vad marken är värd. De vågar inte investera, det blir svårt att lämna över till nästa generation och i värsta fall kan stora pengar som investerats gå upp i rök.

Fredrik Lundström

Läs hela inlägget »

Enligt statistik från Svenska Palliativregistret, så har det mellan kvartal 3-2016 och kvartal 3-2017 totalt avlidit 513 personer på sjukhus i Norrbotten. Av dessa så dog 116 personer i ensamhet utan närvaro av varken anhöriga eller personal.
Andelen som är ensamma i livets slutskede är långt mycket högre på sjukhusen jämfört med exempelvis ett äldreboende. I en stressig arbetsmiljö där överbeläggningar är en regel snarare än ett undantag så saknas det utrymme för något så viktigt som mänsklig kontakt. Vården är alldelens för inriktad på att bota patienter, vilket göra att tiden för att trösta och lindra är bortrationaliserad. Detta innebär att det inte finns någon vid sidan om sängen som håller i hand och pratar lugnande med patienten. Till viss del handlar detta om resursbrist men det är även en kompetensfråga. Sjukhusen har mycket att lära av den palliativa specialistvården om smärtlindring, att bemöta närstående och att identifiera döende människor. Det finns många framgångsrika exempel på sjukhus där man har arbetat mer systematiskt med dessa frågor och där andelen som dör i ensamhet drastiskt har minskat. På vissa håll i landet samverkar man med Röda Korset och deras engagerade volontärer, som kan vara ett stöd i att kunna erbjuda tröst och samtal för patienter som befinner sig i livets slutskede. Moderaterna föreslår därför i en motion, Regionfullmäktige besluta:
Att uppdra åt Regionstyrelsen att låta ta fram en handlingsplan som syftar till att ingen skall behöva dö i ensamhet vid Region Norrbottens sjukhus.

Mattias Karlsson (M) 

Läs hela inlägget »
Valrörelsen har börjat och Socialdemokraterna har gått i opposition... Mot sig själva...
Först ut var Maria Stenberg när hon nyligen, i en artikel, i kraftiga ordalag gick i opposition mot sig själv, jag citerar, ”Den osunda utvecklingen” inom sjukvårdspolitiken.
Idag läses en artikel från den 8 januari, där Lundh-Sammeli är ute tillsammans med Shekarabi och skall bryta ”centraliseringsvågen”. 
Den centraliseringsvåg som Socialdemokraterna själva, under dryga 70 år av maktinnehav, i Sverige, har sett till att skapa. Att driva en politik som är så dålig att man sedan i valrörelsen måste gå i opposition mot densamma, är ett tillvägagångssätt som nog endast socialdemokraterna kommer undan med.

Det är bra med insikt, gott så, men väljarna vet bättre.

Fredrik Lundström
Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste nyheter