2017 > 08

Först och främst handlar det om att få ordning på ekonomin. Kommer vi inte tillrätta med kostnadsutvecklingen och de stora underskotten så kommer detta att äta upp alla de nödvändiga satsningarna som behövs. För det andra handlar det om den egna personalförsörjningen, ett stopp för stafettläkeriet och att förbättra arbetsmiljön för personalen. För det tredje handlar det om en medvetenhet om den förändring som sker av befolkningsstrukturen i länet. En förändring som innebär en alltmer åldrande befolkning och därmed också att andelen av befolkningen som jobbar kommer att minska.

Det bästa sättet att möta dessa utmaningar på är att satsa på att det lönar sig att jobba och att jobba mer. Att så många människor som möjligt går till jobbet varje morgon är grunden på vilken allting annat vilar. I den gemensamt skattefinansierade sjukvården möts utmaningarna genom ”fler skattebetalare”, inte högre skatter. Sjukvården är enormt resurskrävande och när fler jobbar blir vi också fler skattebetalare och därigenom frigörs mer resurser till fler ambulanser, mer personal, högre löner och nya läkemedel.

En bra sjukvård och omsorg utgör grunden för ett välfärdssamhälle och det är vi moderater mycket angelägna om att trygga. Moderaterna i Norrbotten lovar inga skattesänkningar inför valet 2018, men vi lovar att vi skall vända det ekonomiska förfallet. Ett förfall som lett till att Socialdemokraterna slösat bort miljarder av norrbottningarnas pengar sedan 2009. De skattemedel som man tagit in genom bl. a. skattehöjningarna 2009 och 2016 har inte använts för att utveckla sjukvården utan för att täta de ekonomiska hålen i en blödande verksamhet.

Vi moderater lovar inga skattesänkningar, men vi lovar att vi skall korta köerna och att vi skall förbättra tillgängligheten, så att varje norrbottning kan få minst sin lagstadgade rätt till vård inom rimlig tid. Vi lovar också att Region Norrbotten skall bli den attraktiva arbetsgivare som man måste bli och vara och därmed också ge personalen i vården arbetsglädjen tillbaka.
Vägen framåt går inte via höjda skatter. Det är viktigt att komma ihåg det. Det går inte heller via centralisering och att då och då kasta pengar på problem. Det går via ett målinriktat reformarbete, politisk styrka och kompetens.
Svensk och norrbottnisk sjukvård halkar efter i utveckling. Den socialdemokratiskt styrda sjukvården i Norrbotten är inte bara en spegelbild av det genomsnittliga förfallet, utan nu tillhör man även den inte alltför smickrande gruppen av de absolut sämsta i landet. Socialdemokraterna har haft sin chans. Nu är det på tiden att vi gör något nytt och något bättre.

Sjukvården i Norrbotten behöver ett nytt ledarskap. Det är dags för det nu.

Linda Frohm
Förbundsordförande, Moderaterna Norrbotten

Mattias Karlsson
Regionråd i opposition, Moderaterna

Läs hela inlägget »

När Skolverket presenterade statistik över slutbetyg för grundskoleelever i Norrbotten 2016 framgick det att resultaten på olika skolor i Norrbotten var väldigt spridda. Det finns skolor i Norrbotten där alla elever uppnår kunskapskraven som exempelvis på friskolan Fria Emilia i Boden, näst högst ligger Hortlax skola i Piteå med 96,4 procent av alla elever godkända.

Lägsta resultatet uppvisar Övertorneå Centralskola. Där har endast 59 procent av niorna uppnått kunskapskraven i alla ämnen och hela 41 procent har alltså inte lyckats med det. En rättvis skola är en skola där alla får samma möjlighet och därför är kunskapsskolan en grundbult i ett rättvist samhälle.

I en skriftlig rapport till en liten engelsk pojkes föräldrar berättades det om sonens brist på studiedisciplin och resultat. Han hade den bekymrande svagheten att alltid vilja göra saker på sitt eget sätt. Lille Johns idéer om att bli vetenskapsman i framtiden dömdes ut som löjliga och ett slöseri med tid. Den lille John heter Gurdon i efternamn och tilldelades för några år sedan Nobelpriset i fysiologi och medicin. Rapportkortet från barndomen hänger inramat på hans kontorsvägg. 

Morgondagens kunskap skapas inte genom att rabbla gårdagens sanningar. John Gurdon hade egna idéer och ett eget sätt. Det passade inte in i den likriktade skolan där alla skulle vara likadana. Eftersom alla barn i Piteå är unika så är det också rimligt att ha flera olika skolformer för att öka chansen att skolan ska passa just det enskilda barnet. Valfrihet i skolan enkelt sammanfattat. Vänsterns vägval och vilja att likrikta skolan till ett format som inte just passar någon hade inte varit en plats för barn som Gurdon som vill göra det på sitt eget sätt.
Praktik på arbetsmarknaden, en annan viktig del för en framgångsrik skola, skulle öppna Piteåelevernas ögon för fler möjliga karriärer i arbetslivet. Vet man inte vart man vill och vägen dit så är det svårt att motiveras till att gå. Koppling mellan utbildning och arbetsmarknad bör stärkas för att studenterna ska kunna bygga en bild av hur de ska ta sig dit.

Moderat skolpolitik kännetecknas av en stark fokus på kunskap. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap men hur skolan förmedlar kunskap kan skilja sig åt även om kunskapsmålet ska sättas i första rummet. Det kan verka märkligt men kunskapsskolan har under perioder i Sverige inte varit en självklarhet. Under en lång tid blev målen spretigare. Kunskapsuppdraget nedprioriterades till förmån för annat. De som förlorat allra mest på att skolan blev föremål för diverse sidospår var barn och ungdomar med föräldrar som har låg utbildningsnivå och det är en förlust vi moderater aldrig kan acceptera.

Rättvisa är att alla får samma möjlighet och därför är kunskapsskolan en grundbult i ett rättvist samhälle. En enda skolmodell passar inte alla barn. Genialitet kan inte planeras fram men med bredare vägar kan fler påbörja vandringen.

Cornelia Johansson, ordförande MUF Piteå
Daniel Bergman, (M) Piteå
Jonas Grafström, riksdagskandidat (M) Norrbotten

Läs hela inlägget »
Svensk och norrbottnisk sjukvård halkar efter i utveckling. Inte minst gäller det inom Norden, där Sverige nu ligger sist i sjukvårdsrankingen, efter Norge, Island, Finland och Danmark. Även på europeiskt plan ser det mörkt ut. I en undersökning och jämförelse av 35 länder i Euro Health Consumer Index (EHCI) intar Sverige endast en 12:e plats.

EHCI är mycket relevant då det speglar prestationerna i ett land relativt de övriga. I stort sett alla länder visar en stigande trend i EHCI, sedan mätningarna startade 2005. Undantagen är främst Sverige och Rumänien. Ett lika kroniskt tillstånd är den mycket undermåliga tillgängligheten och de långa väntetiderna, 2016 var Sverige sämst i Europa.

De många uppgifterna i svenska media om många timmars väntan i sjukhusens akutmottagningar, livshotande dröjsmål för cancervård, halvårslång kö för planerad kirurgi och stressad personal är alltså något som bekräftas, med all önskvärd tydlighet.

Det kanske mest uppseendeväckande, som hänt de senaste 10 åren, är att Sverige seglat upp som ett högkostnadsland i sjukvård. Sverige delar nu platsen som 4:e dyraste sjukvårdssystem, räknat per capita. Detta sker alltså, trots färre vårdplatser, sämre vård, försämrad tillgänglighet, långa väntetider och en skenande kostnadsutveckling.
Att det skulle behövas avsevärda större volymer pengar i Sverige än i till exempel Frankrike, Finland eller Storbritannien är givetvis inte rimligt.

När det gäller kostnadseffektiviteten i en europeisk jämförelse, faller Sverige tillbaka ytterligare. Kostnadseffektiviteten förklarar vad sjukvården åstadkommer i relation till hur mycket pengar man satsar. Av 35 jämförda länder ger den svenska sjukvården "valuta för pengarna" värd endast en 25:e plats, efter länder såsom Slovakien, Slovenien och Portugal och de tre baltiska staterna.

Den socialdemokratiskt styrda sjukvården i Norrbotten är inte bara en spegelbild av det genomsnittliga förfallet, utan tillhör de absolut sämsta i landet och därmed också en utav de sämsta styrda regionerna i Europa. Det allvarligaste är den långsiktiga trenden och att insatserna hittills att bryta utvecklingen tycks helt verkningslösa. Att kasta pengar på problem duger sällan. Olika så kallade satsningar har inte minskat de höga kostnaderna, snarare ökat dem, och man bedriver fortsatt en inkompetent hantering av vårdens medarbetare.

Det enda Socialdemokraterna har lyckats med är centralisering och nedläggning av verksamhet och en återkommande åderlåtning av befintlig vård. Norrbottens sjukvård behöver utveckling och nya ögon. Vi behöver ge främst primärvården en verklig chans att bli första linjens vård för samtliga norrbottningar. Det är därför vi moderater föreslår en satsning på 120 miljoner extra varje år till just primärvården. Dessa medel skall tas från verksamhet utanför sjukvården som Region Norrbotten håller på med och är fullt finansierat.

Sveriges tillbakagång som en ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor om hur pass lämpade Socialdemokraterna är att hantera sjukvården. I Norrbotten har man utan uppehåll styrt sjukvården. Idag är det lätt att förstå varför Maria Stenberg och hennes kompisar inte lyfter fram sjukvården i Norrbotten som något föredöme i den nationella debatten. Avsaknaden av en ledning för sjukvården, som orkar och har förmågan att genomföra de förändringar som krävs, är självklart en förklaring till detta.
Förändring behövs. Sjukvården i Norrbotten behöver ett nytt ledarskap. Det är dags för det nu. Något att fundera på innan Sverige är förbisprunget av Tjeckien, Portugal och Estland...

Linda Frohm
Förbundsordförande, Moderaterna Norrbotten
Mattias Karlsson
Regionråd i opposition, Moderaterna

Källa: http://www.healthpowerhouse.com/publications/euro-health-consumer-index-2016/
 
Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste nyheter