När fler länder isolerar sina medborgare i hemmet, för att minska spridningstaken av coronaviruset, vittnar kvinnojourer och kvinnorättsorganisationer om att våldet mot kvinnor ökar. Därför får vi inte glömma bort denna grupp då nödvändiga åtgärder för att stoppa smittspridningen sätts in. 
Att kvinnor och barn som lever i en våldsam relation, är instängda i hemmet tillsammans med förövaren, utgör givetvis en stor risk. Därutöver försvinner de andrum som vanligtvis finns att tillgå i form av konserter, idrottsevenemang eller andra fritidsaktiviteter. Äldre och sjuka utgör riskgrupper för coronaviruset, men även våldsutsatta kvinnor och barn riskerar att fara illa till följd av samhällets åtgärder för att stoppa spridningen. I Kina, USA och stora delar av Europa vittnar nu kvinnorättsorganisationer om en ökning av våld i nära relationer i spåren av spridningen av covid-19. 
 
Vi behöver alla hjälpas åt för att akut bryta utvecklingen: 

  •  Vad du kan göra: Om du är hemma och hör ljud, bråk och skrik som gör dig orolig, kontakta polisen. Om du känner oro för barn, kontakta socialtjänsten i din kommun. Kvinnofridslinjen finns öppen dygnet runt med telefonnummer: 020–505050. På roks.se och unizon.se kan du hitta en kvinnojour nära dig.
  • Vad kommuner och andra samhällsaktörer måste göra: Håll stödinsatser och viktiga samhällsfunktioner öppna. Kvinnojourer som bedriver öppenvårdsverksamhet och mötesplatser bör hitta former för att fortsätta stötta utsatta kvinnor och erbjuda alternativ till isolering.  
  • Prioritera stöd till kvinnojourer: Skänk en gåva till din lokala kvinnojour. I de statliga stödpaketen till näringslivet bör en riktad satsning för arbetet mot våld i nära relationer inkluderas.

Att stoppa virusspridningen måste ha högsta prioritet, men vi ska inte glömma bort de kvinnor och barn som riskerar att hamna i kläm. I kristider behöver vi hålla ihop. 

Josefin Malmqvist (M), riksdagsledamot och ordförande Moderatkvinnorna
Birgit Meier-Thunborg, länskvinnoansvarig Moderatkvinnorna Norrbotten

Läs hela inlägget »

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men utvecklingen mot ett jämställt och fritt samhälle har stannat av. Nu behövs reformer för att öka kvinnors livsinkomster, sparande och ägande. Bara då kan Sverige på riktigt bli jämställt. 

Att ha ett jobb att gå till är grunden för ett jämställt samhälle. Med en egen inkomst kan var och en fatta självständiga beslut om sitt eget liv. Att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män är därför en frihetsfråga. Till exempel uppger 1 av 5 kvinnor att hon inte skulle ha råd att skilja sig. Lägre arbetsinkomst påverkar också pensionen. Kvinnor har idag 31% lägre pension än män. Lägre inkomst påverkar också sparandet: kvinnor i Sverige äger hälften av vad män äger och män har i snitt 12 000 kr mer i buffertkapital. 

En anledning till att kvinnor har lägre inkomst är att kvinnor fortsatt står för mer av det obetalda hemarbetet. Av de som väljer att arbeta deltid för att vårda barn är 83% kvinnor. RUT-reformen har varit viktig för att kvinnor som vill arbeta mer ska få avlastning med obetalt hemarbete. En granskning av RUT-avdraget som Riksrevisionen genomfört visar att kvinnor med barn upp till tre år och som anlitar RUT ökar sina arbetsinkomster med 5,1% till 16,6%. Det är bra, men fler reformer behövs. 

Sverige behöver reformer för att öka kvinnors livsinkomster, sparande och ägande:
Gör det mer lönsamt att arbeta och att ha arbetat. Därför vill vi fortsätta sänka skatten för alla med låga inkomster från arbete, många av dem kvinnor. Det är rättvist och det är bra för jämställdheten. 

Bidragstak och aktivitetskrav för alla som lever med försörjningsstöd. Det ska aldrig gå att stapla bidrag på varandra så att arbete inte lönar sig. Det är vår tids stora kvinnofälla. Alla med försörjningsstöd ska delta i en aktivitet för att bli anställningsbar. Ingen ska lämnas efter i kravlöst bidragsberoende. 

Bättre information och kunskap om ekonomi redan i skolan. Information om sparande, placeringar och pension är viktigare än syslöjd år 2020. Det är en fråga om frihet och självbestämmande. Så fortsätter vi utvecklingen mot ett jämställt Sverige. 

Josefin Malmqvist Ordförande Moderatkvinnorna
Birgit Meier-Thunborg – Länsansvarig Moderatkvinnorna Norrbotten

Läs hela inlägget »

Det behövs ett kraftfullt åtgärdspaket mot ungdomskriminaliteten. Brottsligheten bland unga har ökat kraftigt de senaste åren, inte minst ungdomsrån. Idag kan unga som grips för mycket grova brott vara tillbaka på gatan redan samma dag – trots att risken för återfall i brott är uppenbar.
Det skapar otrygghet och skadar människors tillit till rättssamhället. Utvecklingen är tyvärr tydlig: brottsligheten kryper allt lägre ner åldrarna. Gängen rekryterar 10–12-åringar. Unga blir inte bara rånade – de begår också rån. Dagens regelverk inte är anpassat för den här utvecklingen. Men istället för att ta itu med problemen uppvisar regeringen en närmast skrämmande oförmåga.

Moderaterna har presenterat ett batteri av tydliga och effektiva åtgärder som behöver genomföras skyndsamt för att vända utvecklingen. Unga som begår allvarliga brott måste bort från gatan i fler fall än i dag. Att skicka hem dem med en tillsägelse är inte tillräckligt.

I första hand ska unga som begår allvarliga brott omhändertas enligt lagen om vård av unga (LVU). I andra hand ska den unge häktas, till exempel om det finns stor risk för återfall. Häktena ska vara anpassade efter ungas behov. Ett omhändertagande enligt LVU innebär stora kostnader, samtidigt som kommunernas ekonomi ofta är under press. Därför bör staten ersätta en viss del av kommunernas kostnader när omhändertaganden sker i syfte att förhindra brott. Det är statens uppgift att upprätthålla lag och ordning.

Dessutom vill Moderaterna tillsätta en utredning om sänkt straffmyndighetsålder från dagens 15 år, och vi vill ta bort ungdomsrabatten för personer över 18 år. Samtidigt måste det förebyggande arbetet stärkas. Ett no entry-program för unga i riskzonen bör inrättas, där myndigheter, föräldrar och skola arbetar tillsammans för att hindra kriminalitet. Och information om unga i riskzonen ska lättare kunna delas mellan socialtjänst och polis.

Unga personers brottskarriärer måste stoppas i tid. Målet är att samhällets skyddsnät ska fånga upp unga i riskzonen långt innan de begår allvarliga brott. Konsekvenserna för de personer som ändå väljer den brottsliga vägen ska vara tydliga, snabba och effektiva. Moderaterna är redo att axla ansvaret och genomföra de reformer som krävs.

Johan Forssell (M), rättspolitisk talesperson
Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot Norrbotten

Läs hela inlägget »

Regeringen har kommit överens med Liberalerna och Centerpartiet om att återinföra den automatiska indexeringen av diesel- och bensinskatten som Moderaterna och Kristdemokraterna tog bort i sin budget. 

Detta innebär att bensinskatten kommer att höjas med 15 öre. Mattias Karlsson moderat riksdagsledamot från Norrbotten, är mycket kritisk till höjningen.

- Det här skadar Norrbotten, det skadar Norrland, landsbygden och alla de som varje dag är beroende av bilen, säger Karlsson. Inte nog med att regeringen höjer skatten på diesel och bensin, så chockhöjer man även fordonskatten för över 300 000 bilägare. 

- Den här delen av Sverige behöver inte mer pålagor och skatter på avstånd. Vi behöver istället sänka skatterna på bilen och de färdmedel som vi är nödd och tvungna att använda oss av i vardagen.

Text: Fredrik Lundström

Läs hela inlägget »
En av de allra viktigaste framgångsfaktorerna för Norrbottens utveckling är att bli mer inkluderande och mer jämställda. Det måste bli en självklarhet att flickor har samma rättigheter och möjligheter som pojkar. Vi måste våga tro att våra beslut och vårt arbete kommer innebära att våra döttrar har samma makt som våra söner att forma sitt eget liv. 

Världen, EU, Sverige och vi i Region Norrbotten kan mer. När det europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) mäter med ett jämställdhetsindex som verktyg får EU i sin helhet pinsamt lågt resultat på drygt 66, medan Sverige hamnar i topp på 82,3. Det ska vi vara stolta över - men allt annat än 100 är ojämlikt. Dessutom så får vi inte glömma att Sverige ligger sämst i Europa på en av indikationerna, nämligen jämlikheten inom Hälso- och sjukvård. 

Många stora politiska beslut har tagits genom åren, vi har faktiskt redan idag förutsättningar att klara målet fullt ut, men då måste jobbet göras. Vi har redan 1948 antagit FNs deklaration om mänskliga rättigheter, i första artikeln står det klart och tydlig: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter, den skrivelsen räcker i allt väsentligt, att vi sedan under Carl Bildts tid som stadsminister 1994 röstade igenom propositionen för Jämställdhet- Delad makt -delat ansvar innebär ytterligare steg framåt. Nu har vi dessutom Agenda 2030 som beslutsstöd där mål 10 handlar om minskad ojämlikhet. Detta sammantaget innebär att vi har de politiska besluten, nu måste vi operationalisera, med andra ord göra. Vi kan inte arbeta med jämställdhet på måndagar och andra frågor på övriga dagar, det handlar inte om att producera rapporter eller skriva policy. Vi måste jämställdhetsintegrera – helt enkelt föra in värderingar, arbetssätt och en vilja att förändra i det dagliga arbetet. 

Jag är därför stolt över att Region Norrbotten numer är en modellregion. Det innebär att vi för in en arbetsmetod som ger oss kunskap om var vi befinner oss idag och ser till att vi genom benchmarking med andra regionen och ett strategiskt arbete ökar jämställdhet och minskar ojämlikhet. Detta arbete är nödvändigt och måste hela tiden genomsyra vår politik. Vi kommer inte att lyckas till 100% över natten och det kommer att krävas att vi alla gemensamt gör det vi kan. Regionen, kommuner och politiska beslutsfattare har ett stort ansvar för att resultaten ska bli bättre, men det är bara vi Norrbottningar som tillsammans vid köksbord, på fester, i klassrum, på arbetsplatser, på nätet och i alla sociala sammanhang kan göra den riktiga skillnaden. Skillnaden som gör Norrbotten ännu attraktivare att leva och bo i. 
 
Linda Frohm (M)
Regionråd Norrbotten  
Läs hela inlägget »

Arkiv

Senaste nyheter