Nollvision mot ensamhet i livets slutskede behövs

När en människa dör är hon ensam. Inte nödvändigtvis socialt, men ofta existentiellt. Hon känner sig tom och saknar ofta stöd från anhöriga och personal på sjukhuset, i boendet eller i hemmet. Hjälporganisationer och frivilliga, bland annat Röda Korset, Svenska Kyrkan och SPRF gör besök hos ensamma, vilket är enormt viktigt och uppskattat. Men vi kan och bör inte förlita oss på extern hjälp för att garantera de döende värdighet i livets slutskede.

Ensamhet har blivit en folksjukdom. Nästan var sjätte person i Sverige avlider ensam inom sjukvårdens väggar enligt statistik från Palliativregistret. I Norrbotten är det var femte. Varje person som dör ensam är en person för mycket. Både regioner och kommuner behöver bli bättre på att ge dessa människor den omsorg som de har rätt till.

Det krävs inte mycket för att göra skillnad. Att se till att anhöriga har tid och möjlighet att ta sig dit är en hörnsten. Genom att kontakta dem i rimlig tid kan vi ge dem en chans att ta ledigt från jobbet, boka tåg- eller flygbiljett för att ta sig från annan ort eller boka om semestern. Det finns dessutom möjlighet att sjukskriva anhöriga för att vara nära en döende familjemedlem. Patienterna förtjänar att ha sina nära och kära med sig den sista tiden.

Som arbetsgivare har man också ett ansvar för situationen. Personalen behöver kunna ta sig tid för omvårdnad, vilket kräver en rimlig arbetsbelastning och god bemanning. Som det ser ut nu har vi en mycket hög arbetsbelastning på våra sjuksköterskor och undersköterskor - två omvårdande yrkesgrupper. Det ger dåliga förutsättningar för god omsorg och det krävs insatser för att lösa problemet.

Genom att etablera ett hospice i Norrbotten skulle vi kunna ge de allra sjukaste det bästa avskedet de kan få. Det är en dyrare satsning men någonting som leder till bättre omvårdnad och i förlängningen lägre kostnader, då sjukhusens dyra sängar avlastas.

För att bara genom att sitta bredvid och hålla hand, tala lugnande eller spela musik minskar man ångesten för dessa människor. Om än inte helt, så är det mer än tillräckligt för att vara värt satsningen. Det handlar om god medicinsk vård, men kanske framför allt om god omvårdnad.

Norrbottens sjuka förtjänar mer. En nollvision mot ensamhet i livets slutskede behövs.

Henrik Wikström (M)
regionkandidat, fullmäktigeledamot Boden

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter